2017-11-19 07:27 | Startsidan | Nyheter | Översikt | Cookies | Kontakt

Ordlista

Nedan ges förklaring till en del av alla svåra ord som kan förekomma i protokollen.

 

OrdFörklaring
A.D. (Anno Domine)Herrens år
ÅboJuridisk term för den som under ärftlig besittningsrätt innehar annans jord. På nordhalländsk mark är termen gårdsinnehavare.
absens (abs)frånvarande
ÄckaÅktur, körtur, färd, kan också betyda åka iväg, resa. I skånsk dialekt betyder äcka vanligen körsla. Kan betyda skottkärra i Eldsberga, en ecka ved.
admittera, admSläppa fram, ge tillträde till, ex. låta gå fram till nattvarden.
AnnexförsamlingI ett pastorat som består av mer än en socken är den ena socknen moderförsamling och de övriga annexförsamlingar
AntecessorFöreträdare
ÄssfallUtebliven gudstjänst på ordinarie bön-, helg- eller högtidsdag.
avradarrende, årlig avgift som en landbo erlägger till jordägaren
BackstugaStuga med lite jord omkring, står på ofri grund, ofta på byns allmänning eller enskilda mark.
BevillningGemensam benämning på statens extraordinarie inkomster som är tidsbegränsade och kan vara objekt-, lyx- och personskatt. B. Består av personliga skyddsavgiften (1719-1883); slottsbyggnadshjälpen (1726-1809); lön- och betalningsavgiften (1719-1809); riksgäldsfonden (1719-1809); medicinalfonden (1767-1809); landshjälpen (1728)
BittlandeBettleri, tiggeri.
BrandstodEnligt 1734 års lag har den som genom brand förlorar hus, boskap, säd, foder, rätt att begära brandstod hos häradsrätten. Varje hemman i häradet var skyldigt att bidra till brandstodskassan.
CommunioNattvardsgång
DitoNattvardsgång
Ekra, egra, äkkra, äkraÅker i träda.
FallandesotEpilepsi (även fallandesjuka, fallsjuka, fällsjuka)
Fetpölsa, fedpölsaOllonborrens larver, orsakade stor skada på bl a grönsaker.
FjärdingEn fjärdedel (av t ex en härad eller socken), en fjärdingsman ansvarar för området.
FögderiDel av länet och ämbetsområde för kronofogde, häradsskrivare och kronolänsman, en administrativ enhet inom ett län med uppgift att bl a verkställa mantalsskrivning, upprätta röstlängder, sköta taxeringsarbete och skatteuppbörd.
FyrkSkatte- och röstetal som tillkom i samband med införandet av kommunstyrelser år 1863. Ju högre inkomst eller förmögenhet, desto fler fyrkar, röster. Även juridiska personer innehade rösträtt. I städerna beslutade man att ingen fick ha mer än 1/20 av röstetalet. Fyrk avskaffas 1909. Även silvermynt från 1400-talets första hälft -1500-talet = ¼ öre.
GrävsvinGrävling
HäradLandsbygdsområde med gemensam tingsplats, handhade den lokala förvaltningen och hade dessutom dömande uppgifter.
HäradsrättLandsbygdens lokala rättsinstans och är första instans i civil- och brottsmål. Häradshövdingen och tolv nämndemän dömer och är domför om sju nämndemän är närvarande. I Norrland och Dalarna finns inte häradsrätt utan endast tingslag.
HemortsrättFörsörjningsort för fattighjon.
Ibidem, ibid., ibm.På samma ställe.
JordebokUpprättades mellan åren 1541-1908. Förteckning över ett fögderis samtliga krono-, frälse- och skattehemman. Jordeboken upptecknades av häradsskrivaren i tre exemplar, varav häradsskrivaren själv behåller ett exemplar och de övriga två överlämnas till länsstyrelsen respektive Kammarkollegium. Jordeboken är en skattelängd med uppgifter om jordnatur, grundränta (knuten till jorden), rustning och rotering. Den sista fullständiga jordeboken är klar 1885.
KommunalnämndKommunalstämmans verkställande organ
Kommunalstämma1862 års kommunalförfattning innebär en uppdelning i borgerliga och kyrkliga kommuner, kommunalstämman handhar de borgerliga ärendena, och kommunalnämnden är dess verkställande organ.
KronoskjutsSkyldighet för innehavare av vissa hemman att mot ersättning, med hästskjuts transportera kungliga personer, trupper, krigsmateriel, fångar m. m.
KyrkorådInförs 1817 och hade uppsikt över kyrkotukt, sedernas och religionens vård och verkställer sockenstämmans beslut. Från 1828 har kyrkorådet tillsyn över hälsovården och tillsätter vissa kyrkliga tjänster; kyrkoherden ordförande. I och med 1862 års kommunalförfattningar blir kyrkorådets ansvarsområden endast de kyrkliga.
Kyrkostämma1862 års kommunalförfattning innebar en uppdelning på borgerliga och kyrkliga kommuner. Kyrkostämman ansvarar för kyrko- och skolfrågor med kyrkoråd och skolråd som verkställande organ.
LandboPerson som på vissa fastställda villkor (mot erläggande av viss, väsentligen in natura utgående avgift, fullgörande av dagsverken o. d.) innehade nyttjanderätten till annans jordegendom.
Loco (in loco)På platsen, ofta "pastor in loco (loci)"
MagistratBildas under 1600-talet och är en benämning på lokala, statliga förvaltningsmyndigheter i städer med egen jurisdiktion. Magistraten är en myndighet som tillsammans med stadsbefolkningens representationer (ex. allmän rådstuga) ombesörjer stadens (kommunala) styrelsefunktioner. Dess ledamöter (borgmästare och råd) har domstols myndighet (rådhusrätt).
MarfvaboI sammanhanget Prosten Stendahls marfvabo, kan betyda dödsbo, sterbhus, (Eldsberga) Bo betyder bostad, bohag, arvboren, arvsberättigad till något genom börd.
MarkegångstaxaPenningvärde på varor och tjänster, officiell prislista. Används för att översätta betalning in natura till pengar och motsatsen. Taxan upprättas varje år i samtliga län.
MunicipalsamhälleOmråde med tätortsbebyggelse inom en (lands)kommun där vissa eller alla stadsstadgor fick tillämpas. 1898 reglerades dessa municipalsamhällens uppgifter och organisation genom lagstiftning. Medlemmarna i en sådan kommundel fick själva ansvara för tillämpningen av där gällande stadsstadga eller –stadgor och fick även erlägga speciell municipalskatt.
NervfeberTyfoidfeber, tyfus.
PastoratOmråde för kyrkoherdes ämbetsutövning.
possionat, possessionatÄgare av större egendom, godsägare; ägare, innehavare.
RådhusrättStadens motsvarighet till häradsrätt.
RoteEn socken är indelad i ett antal rotar som ligger till grund för vissa aktiviteter, soldatrote, husförhörsrote, fattigrote etc, och dess syfte är att skapa jämnstora smågrupper på vilka bördorna fördelas rättvist.
RotehjornHjon som underhålls av en fattigrote.
SexmanFörtroendeman eller ämbetsman i en socken som tillsattes av socken- eller kyrkostämma fram till kommunallagarnas införande 1862.
Sockengäld, -giäldPrästens inkomster från socknen.
SockenmagasinEn byggnad avsedd för förvaring av den kvantitet spannmål som anses nödvändig att hålla i förråd för sockenbornas behov i fall av missväxt eller höga spannmålspriser.
SockennämndFörvaltar och verkställer vissa av kyrkans ärenden och sockenstämmans beslut om ordning och sedlighet. Kunglig förordning om sockennämnd tillkommer 1843. Ersattes 1863 av kommunalnämnd.
SockenombudPerson som utses av socknen att vid domstol eller annorstädes bevaka dess rätt och intressen.
SockenstämmaFöre 1862 har sockenstämman kontroll över såväl kyrkliga som kommunala angelägenheter, förvaltar socknens verksamheter och tillgångar, hölls vanligen två gånger per år med prästen som självskriven ordförande, ersätts fr o m 1863 med kommunalstämma och kyrkostämma.
StomhemmanEn åt präst anslagen fastighet, som inte är tänkt att bebos av denne, utan endast ge bidrag till prästlönen.
TingslagHar oftast gemensam tingsplats och ligger oftast i samma härad eller motsvarande. Ett tingslag kan dock omfatta flera häraden.
TomtöreAvgift för ofria stadstomter. Tomtöre är även en avgift för prästers och skollärares löner i staden. Tomtöre betalas av tomtägare och arrendatorer till den församling kyrkan tillhör och familjen besöker, särskild tomtöreslängd upprättas.
VattenkonstVattenledning.
VinpenningarPrästerskapets rätt att debitera personliga avgifter på sockenborna då vinsäden ej täcker behovet, upphör 1883.
Vinsäd(och byggnadssäd) den del av tiondet som Gustav I låter kyrkorna behålla. Ett årligt spannmålsanslag som betalas till kyrkans inköp av nattvardsvin och underhålla av inventarier och byggnader, upphör 1871.

 

 

 

Ordlistor och uppslagsverk

Länkar till ordlistor och uppslagsverk.

 

 

 

Förkortningar

Listan under är förkortningar.

 

FörkortningMening
DSDen samme
H H.Hans Helige
i b, i b m, ibid(lat.) ibidem; därstädes, på samma ställe, ort.
m h v pMed hand vid pennan, även m h u p varianter: m h o p, med hand om pennan; m h p p, med hand på pennan
MtlMantal
n mNu mera
p l.(lat.) Pastor loci, tjänstgörande kyrkoherde
pd, prd, prid(lat.) Pridie; dagen före, föregående dag
Primo(lat.) Första
Rd, Rdr, RdsRiksdaler
RmtRiksmynt
S DSamma dag
tna (alt. rdmt)Tunna, Rymdmått
Trsmt(lat.) Transumt; utdrag, avskrift av vissa punkter i en handling.
USkrivs ibland som V, då latinet ibland saknar bokstaven U.
v p, v p c, v p l (alt. u p c)(lat.) Vice pastor loci, betyder ibland komminister, (extra kyrkoherde)

 

 

[print_blue.png] Version för utskrift

 

Dela med andra:
facebook twitter del.icio.us Google Bookmarks LinkedIn Orkut
Vänta medan sökrutan laddas...